Äntligen är jag logoped! Det finns faktiskt inte ord att beskriva den härliga känslan i min kropp! En annan känsla, som går att beskriva, det är vemod, eftersom det nu innebär att vi lämnar studentlivet bakom oss. Det är dags att börja ett nytt kapitel i våra liv. Jag är säker på att det också kommer bli bra, riktigt bra. Även om det känns aningen sorgligt. Men så känns alltid alla nya kapitel.
Vi ska komma ihåg att det är något fantastiskt som vi har tagit oss igenom och haft tillsammans under dessa fyra år, och så mycket kunskap som vi nu besitter. Framtiden är vår kära L29 och A7!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar